waggle

Helgen är slut, fast det märks ju knappt när man är ledig varje dag (elakt skrockande).
I lördags skulle vi alla badat, men de flesta bögade ur och de tillhör nu klubben
F.A.G
Så återstod endast vi två + robin (som har en fet guldstjärna i kanten numera).
Så vi cyklade iväg till rafshagen vid kvart över 9 i mörkret.

Vi märkte att sträckan är såå mycket längre att cykla än vad den verkar när man
åker bil. Verkligen, såå mycket längre.
Huu, så otroligt mycket längre sträckan var "/
Så vi körde runt i mörkret och räknade älgar.
Antalet vi kom fram till var 0.
Fih är dock tvärsäker på att hon skymtade en bland träden mitt på åkern.
Dagen efter körde vi förbi åkern och såg 3 bruna hästar gå och beta.
Fih är fortfarande tvärsäker på att det var en älg.

Vägen var full av överraskningar, riktigt roligt att cykla!
Ibland svängde den hit, ibland dit, ibland kom det ett gupp (eller snarare mindre stup),
som gav en svåra skador i rumpeli-rumpan.

När vi väl anländer står vi på bryggan i en smärre evighet, tills fia säger "nä vafan" och går i.

De två återstående viker för trycket och dyker i (lägg märke till att fia inte dök).
(eh, varför ska man lägga märke till att fia inte dök?)

Jaja.
Så badar vi lite, simmar runt, hoppar i, går upp, hoppar i igen, dyker, och fih och robin
försöker lära fia att doppa huvudet utan att hålla för näsan.
Det går sådär.
Fih var dessutom otroligt depp över att hon inte tagit med sin kamera till stranden, sjukt fin solnedgång
och månen speglades i vattnet så skarpt att det såg ut som en solnedgång typ.
För er som inte fattade var månen helt gul den kvällen, som värsta feta osten jao!

Helt plötsligt börjar fih & fia sjunga Lejonkungen-låtar och robin kontrar med "awimmawe awimmawe",
och sedan tar en diskussion om barnprogram form. Vi badar och pratar otroligt länge och tänker tillbaka
på tillexempel Katja Kaj och Bente Bent, Vintergatan, Disneydags och annat sött. 

Sedan - mitt ialltihopa - får fih ett svårt skrattanfall och kan inte sluta.
Det är så illa att hon blir tvungen att simma in till bryggan för att hålla i stegen för att slippa dränka sig själv
eller svälja 7 liter vatten.
När hennes andning är mer normal lyckas hon flämta fram vad det är som är så roligt.
Hon tänker tillbaka på när Jens och Erik ramlade på lekplatsen.
Snart asgarvar även fia, medan robin småfnissar (han såg aldrig Jens graciösa fall, stackaren).

Det visar sig att fih är rätt nära gränsen till att klassas som sinnessjuk eftersom ytterligare två lika svåra skrattanfall hörs.
• Andra gången handlar det om att hon snackar om hajar, och ställer frågan "Hur stor är en haj?",
fia svarar "öh, stor",
fih säger "men åh, på höjden menar jag" --> bryter ihop
• Tredje gången pratar hon med robin, som simmar iväg. Hon ylar "kolla vad han dissade mig" --> bryter ihop

Klockan halv 11 hör vi en röst innifrån stranden som ropar; "fia?"
Det var fias pappa, som hade lovat att hämta oss.
Han hade ringt på våra mobiler, som vi inte hade svarat på eftersom vi badade och åkt för att hämta oss.
Haha, han var rätt paff över hur länge vi varit i.
Iallafall så hade fias pappa lovat att ta cyklarna på bilen.
Dumt löfte.
3 damcyklar bak på cykelstället?
Nä.

Efter kanske.. 4 veckor hade han lyckats få fast alla tre cyklarna och vi guppade sakta hemåt och spelade
muse i bilen. Sjöng gjorde vi också, vackert? Nja.


Även detta inlägg blev galet långt, men så är det när man har vänner som det bara blir knas med ♥